Sommar, sol och bad

Nu var det ett bra tag sen sist jag skrev något i bloggen, så dags för en liten uppdatering.

Det har ju varit sommar ju. Sommar, som betyder semester för de flesta och ett tillfälle att komma bort från vardagens slit och släp. Ett tillfälle att träffa nära och kära och hinna bada lite, om man har tur.

Jag och min sambo spenderade ett par veckor i skärgården, Stockholms och Öregrunds. Vi delade en hyrd sommarstuga med min syster och hennes sambo en vecka, vilket gick hyfsat smärtfritt.. (allt är relativt 😉 ) Vi hade iaf en otrolig tur med vädret. Sol mest hela tiden. Stället var ett sånt man gärna skulle göra nästan vad som helst för att få ha. Trots sparsamt rinnande vatten och utedass, så kunde man leva rätt så bra ändå. Den största nackdelen var om man har ett stort behov av att springa långpass, vilket man enklast kan få utlopp för om man har något mer än bara en liten stig i kuperad terräng att ta sig fram på.. Men visst kunde man springa på samma stig fram och tillbaka, om och om igen, vilket merparten av oss också gjorde. Den enda gången jag sprang (jag lyckades få in orienterarlöparsteget rätt så bra tyckte jag..) lyckades jag trampa snett på en liten klippa.. Som tur var fanns det gott om vatten att svalka foten i på nära håll, så det löste sig ganska bra ändå. En liten vrickning blev det bara, så nu är jag i princip helt återställd igen.

Myror fanns det med. Och myggor. Och dumma getingar. Tur att man inte var getingallergisk och hade oturen att bli stucken, vilket en kvinna på ön blev. Vi blev rejält skraja när vi hörde en ambulanshelikopter landa på den lilla ön strax innan mina föräldrar skulle komma med båt och hälsa på. Självklart blev jag orolig för att något allvarligt hade hänt dem.. Nu visade det sig att kvinnan klarade sig hyfsat bra trots allt, men det märktes vilken pärs det hade varit för hennes närstående och grannar att döma av deras rödgråtna ögon. Tur att det gick bra trots allt.

Sen så har jag ju hunnit passera det omtalade 30-strecket med i sommar. Det firades med middag med hela familjen. Vi passade även på att fira pappas fyllda 60 år, så ett litet 90-årskalas blev det allt.

Midsommar firade vi på föräldrarnas lantställe på grannön. Tur med vädret även då! Otroligt!

Det blev en liten tur till hemhemmahuset med. Jag gick igenom gamla kort och kollade igenom farfars gamla saker som jag inte haft möjlighet att se tidigare. Det var otroligt rörande att se och läsa gamla kort och läsa gamla dagboksanteckningar. Men trots att det var jobbigt kändes det skönt att ha gjort iaf. Det kändes som att jag kunde sörja honom ännu lite mer och att jag kom honom ännu lite närmare på något sätt.

Det blev en liten spontanminisemester i Öregrunds skärgård med. Vi skulle gå på Kent-konsert på Långholmen en vecka efter den första skärgårdsvistelsen, så vi tyckte att det kändes onödigt att åka hem till Linköping emellan. Vi ville gärna vara nära havet, gärna bo hyfsat bekvämt och lätt kunna göra längre springturer, samtidigt som vi även ville vara lite självständiga – så det blev en gammal renoverad stuga med havsutsikt i Östhammar, som man kunde hyra som lägenhet dygnsvis. Om det bara hade varit färdigrenoverat och klart, så att man slapp vakna tidigt den första morgonen av hamrande och slipande hantverkare precis utanför dörren, så hade det varit i princip perfekt. Men man kan ju inte få allt här i världen.

Vi hade iaf turen som råkade hitta den mysiga grannstaden Öregrund, med sina långa vidsträckta klippor och mysiga småbåtshamn. Ingen av oss hade varit där tidigare, så det var en ren tur att vi hittade dit. Och det är absolut värt att återvända dit, även om jag kanske gillar Stockholms skärgård ännu lite mer..

Kent-konserten var otroligt bra och vi hade faktiskt tur med vädret även då. Därefter kom en period med lite mer regn och moln, men under konserten var det en strålande solnedgång. Och så hade vi ju trevligt sällskap såklart med min kära syster och hennes sambo. 🙂

Vi har också passat på att gå på en 80-tals-nostalgikväll med Forever Young-turnén här i Linköping vid Bergs slussar, där bla Jakob Hellman, Alphaville och Ultravox var med. Det var kul att se Jakobs comeback på scenen igen, trots att jag inte var så jättegammal när han hade sin storhetstid. Men jag gillade Vara vänner redan som 9-åring och kan fortfarande tycka att flera av hans gamla låtar är bra. Skönt att han verkar ha kommit ur prestationsångesten nu iaf och verkar gilla att stå på scenen igen.

Alphaville var överraskande bra tycker jag. Flera gamla hits från min unga ungdom, som Sounds like a melody, Big in Japan och självklart Forever Young, spelades och det var svårt att inte ryckas med av den vilt skuttande småfeta tyska farbrorn som stod på scenen och gjorde coola poser. Riktigt kul faktiskt och fortfarande bra låtar! 🙂

Bad har det också blivit en hel del av i sommar. Jag har passat på att bada extra mycket i sommar. Det spelar egentligen inte så stor roll vad det är för väder – det är nästan alltid skönt med ett dopp iaf, tycker jag. Badvattnet i Stockholms mellanskärgård var alldeles utmärkt, liksom det sköna och klara sötvattnet i Stora Rängen i närheten av mitt barndoms sommarställe i Bestorp, med mormor och morfar. Havsvattnet i Öregrund var otroligt kallt, men klart och fint, så det var minst sagt uppfriskande! Vattnet i Östhammar var ganska ljummet, grumligt och fullt med sjögräs, men fungerade ändå bra som avslutning på ett löppass. Roxen-vattnet var som vanligt ljummet och skönt, så det satt fint med ett litet dopp vid Bergs slussar efter cykelturen från stan strax innan Forever Young-konserten skulle börja.

Ojoj. Jag hade visst en hel del att skriva märker jag.. Nu är det iaf slut på semestern och dags att fortsätta med jobbsökandet! Jag ser fram emot höstens oskrivna blad!

2 svar till “Sommar, sol och bad

  1. Trevligt att läsa om din och din sambos semester. Jag läste om en undersökning som sagde att effekten av en bra semester inte höll i sig särskild länge, men det stämmer inte med min erfarenhet. Tvärtom kan naturupplevelser och miljöbyte under semestern fungera som en buffert, när man återigen konfronteras med en något tristare vardag. Jag skrev ”en något tristare vardag”, för jag menar inte att vardagen nödvändigtvis behöver vara trist. Alltid finns det ju glädjeämnen överallt, och det är förmågan att ta till vara dessa, som gör att människor får överskott att kämpa vidare. Jag följer din kamp för att få ett jobb, och känner mig lite privilegierad – när jag var ung (fast i storstaden Köpenhamn) fick jag alltid jobb på nolltid. Det var endast den första anställningen som det tog ett par dagar att skaffa sig. Lycka till – jag tänker på dig! Kram, Marianne

  2. Tack för supporten! Hoppas du hade en bra sommar du med!

Lämna en kommentar